OOOOJMAJGAAAAAAASH! Sitter och pluggar inför so:provet, boring som in i pankakans mittpunkt.

Nu ska vi dock inte särbehandla en pannkaka som ligger och gråter (kanske småsteks något) inne i mitt

inre medvetande, vi ska känna empati och gärna sörga för denna degiga mjölskapelse.

Åter till provet, Karl XII varför nu han är så viktigt när jag inte får mer uppmärksamhet av sveriges befolkning

utan får inte mer ära än en liten hjälplös myra. Nej honom ska vi hylla något otroligt och till och med ägna vår tid på, orättvisan tar banne mig aldrig slut.

Så jag vet inte varför jag sitter här och smågarvar, kanske för att musiken är i samma takt som mitt

knappande på silvriga tangenter och det gör mig frustrerad så jag i princip hade kunnat stänga ner

spotify, eller sätta på tree hugger som vissa anser är cowboy musik. JAHA! Whata?? xD

Alltså seriöst, bara för att det är en rytm som får det att spritta i kroppen betyder det väl

inte att det är cowboy musik och om det ska vara förnedrande kan ni ta er någonstans

eftersom att jag inte blir sårad då jag tycker att det är aaas häftigt att rida runt i tomma

intet och verka skit cool med en liten hatt och lite pang, pang ljud mitt i öknen.

Eftersom jag verkligen inte kan hålla en röd tråd känner jag mig lite oroad över föredraget som

jag ska hålla för min klass imorgon då man ska ha intervjuat någon och berätta om det.

Och jag får bara ha några små stödord som bästavän när jag egentligen skulle behöva typ

svenska landslaget som stod och smågrät vid min axel av beröran eftersom min text var så

förbannat bra att alla poeter skulle tappat hakan av sorg och utmanande. Men det får jag jobba

på för jag ska klara det. Men min klass som dessutom beter sig som en familjen annorlunda

då vi är familjiga och knasiga som blekfisiga kanelbullar så jag tror att det inte gör något

om min röda tråd har blivit lila och åkt ut på statens lokaltrafiks gröna linje.

Jag hoppar lite hit och dit med mitt berättande, när jag har glömt att tillägga något

som jag skrev för 10 meningar sedan och är för lat och seg som en ojäst deg så jag

skriver "aa juste och blablabla."

Nu sitter jag som en desperat Ferdinand. Fast nu är det inte blommor som suger sig upp

i mina nässborrar utan mitt nytvättade hår som luktar något likt en blandning av sommarfärska

tulpaner och mango.

Nu blir det väl att utergå till mitt studerande även fast jag inte vill ge honom någon uppmärksamhet

utan skulle häldre varit sjukt egoistisk och pluggat inför en två-deligt prov som bara handlade om mig.

Mig orkar man i varje fall ge uppmärksamhet eftersom jag är värd det. Jag vill prutta som en skunk

på honom bara för att jag är såååhär awesome och lite ninjaaktig av mig så kan jag lika gärna komma

med mitt sparkande vänsterben, synd bara att han är död. Vet att han dog i norge så det är väl bara

att bege sig, dock känner jag nu att jag har tagit upp honom för mycket fast han inte i värd det så nu

är Karl XII bara ett minne blått grönt så nu tycker jag att vi bildar en pakt, smyger oss in i skolans kansli

och hjälps åt att göra ett prov om mig. Fatta alla miner när det kommer stå massa frågor om mig och

dem kommer likna dummare än en femteklassare. Vi kan börja med att jag älskar näbbdjur.

TJOLLAHOPP!